När jag säger att jag är godisberoende så är det inte många som faktiskt förstår. Delvis kanske för att jag aldrig hade några problem med att tacka nej när någon bjöd. Däremot så köpte jag mig godis på vägen hem som jag sedan åt i min ensamhet för att ingen skulle se. Jag kunde fantisera en hel dag över vad jag ska köpa på hemvägen. Oftast blev det vägen förbi Sigges för lite smågodis.

Därför är jag så glad att jag nu är godisfri och att det kan gå dagar utan att jag över huvudtaget tänker på godis!