Nu har jag suttit och kollat på två snyft-filmer på raken. Ser ungefär ut som om jag gråtit en hel vecka... Känner mig ganska tom nu efter allt gråtande, samtidigt som det gör ont i själen på något visst. Kanske lever mig in för mycket i filmer ibland.

Först ut var filmen jag nämnde tidigare, The last song med bland annat Miley Cyrus. Tårarna rann en hel del kan jag säga. Helt klart sevärd!



Film nummer två var Allt för min syster. Den grät jag till nästan från början till slut, det trots att jag sett den förut. Det griper verkligen tag i en och det går inte att sluta gråta. Det gör verkligen ont i en på något vis och den lämnar kvar en känsla efteråt som är svår att skaka av sig. En känsla av tomhet, värk och utmattning av alla tårar. Har ni inte sett den, så gör det!