♥ Visualisering och affirmation ♥
På lektionen i tisdags så handlade det bland annat om affirmationer, vad det innebär och hur man gör en affirmation.
KREATIV VISUALISERING
Du använder din föreställningsförmåga och fantasi för att skapa en bild i sinnet av något som du vill ska manifesteras. Du vill att detta ska bli en verklighet i ditt liv. Sedan fortsätter du att fokusera positiv energi på denna bild till dess den blir en objektiv verklighet.
AFFIRMATION
Affirmationen är en av de viktigaste beståndsdelarna inom kreativ visualisering. Att affirmera innebär att bekräfta, att ge kraft. En affirmation är ett starkt positivt uttalande om att något redan är. Det är ett sätt att ge fast form åt det du föreställer dig.
HUR GÖR JAG EN AFFIRMATION?
En affirmation är alltid formulerad i nutid. Den ÄR redan!
En affirmation är positiv.
En affirmation är kort och enkel.
En affirmation är rätt för dig. Den är stödjande, utvecklande och nära dig.
En affirmation är sann och värd att tro på.
KREATIV VISUALISERING
Du använder din föreställningsförmåga och fantasi för att skapa en bild i sinnet av något som du vill ska manifesteras. Du vill att detta ska bli en verklighet i ditt liv. Sedan fortsätter du att fokusera positiv energi på denna bild till dess den blir en objektiv verklighet.
AFFIRMATION
Affirmationen är en av de viktigaste beståndsdelarna inom kreativ visualisering. Att affirmera innebär att bekräfta, att ge kraft. En affirmation är ett starkt positivt uttalande om att något redan är. Det är ett sätt att ge fast form åt det du föreställer dig.
HUR GÖR JAG EN AFFIRMATION?
En affirmation är alltid formulerad i nutid. Den ÄR redan!
En affirmation är positiv.
En affirmation är kort och enkel.
En affirmation är rätt för dig. Den är stödjande, utvecklande och nära dig.
En affirmation är sann och värd att tro på.
♥ Kollaget - det färdiga resultatet ♥
Nu är jag äntligen klar med kollaget som jag skulle göra till lektionen i stresshantering och personlig utveckling. Det skulle vara om det vi tycker är viktigt och var vi är nu i våra liv. Om jag får säga det själv så blev det riktigt bra. Jag är helnöjd för det blev bättre än jag trodde det skulle bli.
Vad tycker ni om mitt kollage?
Kollaget i helhet.
Min familj är en viktig del i mitt liv och även Akilles så klart.
Det här lite mer vad jag strävar efter just nu. (Det står tro på dig själv, där det blänker)
Det här är väl lite som innan, men även det jag gör/använder just nu.
Vänner är så klart viktigt att ha. Gillar att fota och musik är viktigt.
Vad tycker ni om mitt kollage?
Kollaget i helhet.
Min familj är en viktig del i mitt liv och även Akilles så klart.
Det här lite mer vad jag strävar efter just nu. (Det står tro på dig själv, där det blänker)
Det här är väl lite som innan, men även det jag gör/använder just nu.
Vänner är så klart viktigt att ha. Gillar att fota och musik är viktigt.
♥ Läxa: Göra ett kollage ♥
Fick en lite annorlunda, men jag tror väldigt bra, läxa i Stresshantering & personlig utveckling tills nästa gång. Nämligen att göra ett kollage över sådant jag är tacksam och sätter värde på i livet.
Jag tror att det är en väldigt bra grej att göra för oftast så inser vi inte hur mycket vi faktiskt har att vara tacksama för. De flesta av oss ser istället det vi inte har och vad händer då? Jo, all energi koncentreras på det och vi blir istället olyckliga. För att sedan veta vad det är vi har att vara tacksamma för är inte det lättaste. Det krävs att vi stannar upp, varvar ner och bara känner efter vad det är som ligger oss varmast hjärtat.
Jag har börjat att fundera lite och att klippa ut ur tidningar sådant jag vill ha med i mitt kollage, men än så länge har det inte kommit längre än så. Jag kommer naturligtvis att lägga ut en bild på kollaget när det är klart.
Jag tror att det är en väldigt bra grej att göra för oftast så inser vi inte hur mycket vi faktiskt har att vara tacksama för. De flesta av oss ser istället det vi inte har och vad händer då? Jo, all energi koncentreras på det och vi blir istället olyckliga. För att sedan veta vad det är vi har att vara tacksamma för är inte det lättaste. Det krävs att vi stannar upp, varvar ner och bara känner efter vad det är som ligger oss varmast hjärtat.
Jag har börjat att fundera lite och att klippa ut ur tidningar sådant jag vill ha med i mitt kollage, men än så länge har det inte kommit längre än så. Jag kommer naturligtvis att lägga ut en bild på kollaget när det är klart.
♥ Acceptera dig själv ♥
På gårdagens stresshanteringslektion så pratade vi en hel del om självbilden, men också om att acceptera både sina bra och dåliga sidor. Sanningen är den att de egenskaper vi ogillar hos andra och att vi faktiskt känner igen dem beror på att det är sidor vi har men inte accepterar hos oss själva.
ATT ACCEPTERA SIG SJÄLV
Några tankar först:
♥ Att acceptera hela sig själv, såväl sin sol- och skuggsida, innebär att vi slutar att lägga ner massor av energi på att förneka helar av oss själva.
♥ Är vi upptagna med att upprätthålla en önskvärd fasad har vi lite energi över för självläkning och utveckling.
♥ För att inte fastna i en ond cirkel av stress och ohälsa behöver du inse att det är okey att tycka om dig själv så som du ser ut/ är NU. Nuet är det enda ögonblicket som du kan tycka om dig själv.
♥ Du behöver acceptera dig själv innan du kan uppnå verklig förändring.
♥ Acceptera betyder inte resignera.
♥ Att acceptera sig själv handlar om att helt enkelt betrakta sig själv som man är, utan att sätta etiketter med "Förbjuden tanke" eller "Förbjuden känsla" på sina erfarenheter.
Som ett led i accepterandets konst - skriv ner de egenskaper och sidor (fysiska och psykiska) hos dig själv som du inte accepterar.
Försök att acceptera varje egenskap som du skrivit ner. Upprepa tyst eller högt, för dig själv: "Jag accepterar att jag ..................", och nämn varje egenskap du skrivit. Repetera accepterandet av varje karaktärsdrag tre gånger. Försök att verkligen gå in i meningen så att du känner att du accepterar dina egenskaper.
Många gånger är accepterandet en förutsättning för verklig förändring.
Vi undviker att ha förutfattade meningar om hur vi bör tänka eller känna. Vi försöker bara vara öppna och acceptera våra känslor och tankar som de är.
Jag vet inte hur det är med er men ofta tänker jag att jag borde tänka si eller så och att jag bara är dum om jag känner på ett visst sätt. Att det inte är okey helt enkelt och det mår jag ju inte bra av egentligen. För visst ska man tycka om sig själv med brister och allt?
ATT ACCEPTERA SIG SJÄLV
Några tankar först:
♥ Att acceptera hela sig själv, såväl sin sol- och skuggsida, innebär att vi slutar att lägga ner massor av energi på att förneka helar av oss själva.
♥ Är vi upptagna med att upprätthålla en önskvärd fasad har vi lite energi över för självläkning och utveckling.
♥ För att inte fastna i en ond cirkel av stress och ohälsa behöver du inse att det är okey att tycka om dig själv så som du ser ut/ är NU. Nuet är det enda ögonblicket som du kan tycka om dig själv.
♥ Du behöver acceptera dig själv innan du kan uppnå verklig förändring.
♥ Acceptera betyder inte resignera.
♥ Att acceptera sig själv handlar om att helt enkelt betrakta sig själv som man är, utan att sätta etiketter med "Förbjuden tanke" eller "Förbjuden känsla" på sina erfarenheter.
Som ett led i accepterandets konst - skriv ner de egenskaper och sidor (fysiska och psykiska) hos dig själv som du inte accepterar.
Försök att acceptera varje egenskap som du skrivit ner. Upprepa tyst eller högt, för dig själv: "Jag accepterar att jag ..................", och nämn varje egenskap du skrivit. Repetera accepterandet av varje karaktärsdrag tre gånger. Försök att verkligen gå in i meningen så att du känner att du accepterar dina egenskaper.
Många gånger är accepterandet en förutsättning för verklig förändring.
Vi undviker att ha förutfattade meningar om hur vi bör tänka eller känna. Vi försöker bara vara öppna och acceptera våra känslor och tankar som de är.
Jag vet inte hur det är med er men ofta tänker jag att jag borde tänka si eller så och att jag bara är dum om jag känner på ett visst sätt. Att det inte är okey helt enkelt och det mår jag ju inte bra av egentligen. För visst ska man tycka om sig själv med brister och allt?
♥ Ordet INTE's betydelse ♥
När man riktigt tänker efter, hur mycket använder man sig egentligen av ordet inte? Detta togs upp på stresshanteringskursen och det är helt hutlöst mycket man använder sig av det ordet. Tänker man till lite extra så har det ju faktiskt en ganska negativ klang.
Hjärna är uppbyggd lite så att den inte riktigt tar till sig vad man egentligen menar när man säger INTE utan det blir nästan som en uppmaning istället. Om någon t.ex. säger: Tänk INTE på en gul banan, vad tänker man inte på om den där gula bananen. Samma sak gäller när man vill ändra vanor. Jag kan ju ta mitt eget exempel med godisätandet. Istället för att säga: Jag ska INTE/får INTE äta godis så ska man istället byta ut det till det man vill uppnå som t.ex.: Jag är godisfri. På det viset "programmerar man om hjärnan lite. För säger/tänker man det första vad händer då? Jo, man vill ha det där godiset ännu mer. Detta är ett perfekt exempel på vad man kan "skriva" i det mentala rummet.
Så vad kan man då dra för slutsats av detta? Jo, försök att att använda ordet INTE så lite som möjligt. Dels låter man mer positiv, men framför allt så kan man åstakomma så mycket mera.
Hjärna är uppbyggd lite så att den inte riktigt tar till sig vad man egentligen menar när man säger INTE utan det blir nästan som en uppmaning istället. Om någon t.ex. säger: Tänk INTE på en gul banan, vad tänker man inte på om den där gula bananen. Samma sak gäller när man vill ändra vanor. Jag kan ju ta mitt eget exempel med godisätandet. Istället för att säga: Jag ska INTE/får INTE äta godis så ska man istället byta ut det till det man vill uppnå som t.ex.: Jag är godisfri. På det viset "programmerar man om hjärnan lite. För säger/tänker man det första vad händer då? Jo, man vill ha det där godiset ännu mer. Detta är ett perfekt exempel på vad man kan "skriva" i det mentala rummet.
Så vad kan man då dra för slutsats av detta? Jo, försök att att använda ordet INTE så lite som möjligt. Dels låter man mer positiv, men framför allt så kan man åstakomma så mycket mera.
♥ Det mentala rummet ♥
Eftersom jag förmodligen kommer att vara ganska upptagen med min sjuka katt idag, så passar jag på att lägga in ett inlägg från min förra blogg om det mentala rummet.
Vid avslappning så talar man om något som kallas för det mentala rummet. Det är där du hamnar när du är riktigt avlappnad. Där är du fri att vara dig själv och låta dina känslor få flöda fritt. Det behöver inte vara just glädje eller lugn du känner i det mentala rummet utan det kan också vara ett ställe där du kan bearbeta t.ex. sorg.
Så vad innehåller då det mentala rummet?
Det är olika för alla vad som finns i det mentala rummet eftersom det faktiskt är olika för oss alla vad som gör oss lugna och trygga. Vad som är en rofylld plats för en person kanske inte är det för någon annan.
Det ska dock innehålla dessa tre punkter:
♥ En energikälla - t.ex. sol, eld, ljus, vattenfall m.m.
♥ En bekväm plats - t.ex. vilstol, säng, strand m.m.
♥ Något stort att "skriva på". Med det menar jag t.ex. sandstrand, himmel m.m., bara fantasin sätter gränser. Detta används vid affirmationer, dvs när man försöker ex. bryta vanor genom att föreställa sig resultatet. Jag kan ge er ett exempel: "Skriv" "Det är underbart att vara godisfri" på stenen, i sanden eller vad ni nu har i ert mentala rum. På så vis kan man säga att man programmerar om hjärnan till något man vill åstakomma. Läraren jag har i stresshantering & personlig utveckling slutade röka på det här sättet, så det fungerar.
Jag hade hittat mitt mentala rum redan efter att ha gjort avslappningen några gånger och det var innan läraren ens hade börjat tala om det här med mentala rum.
Så här ser mitt mentala rum ut:
Ett vattenfall med en ganska stor pool (eller vad man ska kalla det) nedanför. Runt omkring finns det stora stenar på sina ställen och precis bakom vattenfallet finns det en avsats i själva berget där man kan sitta. Runt omkring finns det mycket grönska. Alltid när jag hamnar där så flytter jag omkring på rygg i en lång, tunn klänning. Ibland skiner solen och ibland är det mörkt.
Har du ett mentalt rum? Hur ser det i så fall ut? Om du inte har det, hur tror du att det skulle se ut?
Vid avslappning så talar man om något som kallas för det mentala rummet. Det är där du hamnar när du är riktigt avlappnad. Där är du fri att vara dig själv och låta dina känslor få flöda fritt. Det behöver inte vara just glädje eller lugn du känner i det mentala rummet utan det kan också vara ett ställe där du kan bearbeta t.ex. sorg.
Så vad innehåller då det mentala rummet?
Det är olika för alla vad som finns i det mentala rummet eftersom det faktiskt är olika för oss alla vad som gör oss lugna och trygga. Vad som är en rofylld plats för en person kanske inte är det för någon annan.
Det ska dock innehålla dessa tre punkter:
♥ En energikälla - t.ex. sol, eld, ljus, vattenfall m.m.
♥ En bekväm plats - t.ex. vilstol, säng, strand m.m.
♥ Något stort att "skriva på". Med det menar jag t.ex. sandstrand, himmel m.m., bara fantasin sätter gränser. Detta används vid affirmationer, dvs när man försöker ex. bryta vanor genom att föreställa sig resultatet. Jag kan ge er ett exempel: "Skriv" "Det är underbart att vara godisfri" på stenen, i sanden eller vad ni nu har i ert mentala rum. På så vis kan man säga att man programmerar om hjärnan till något man vill åstakomma. Läraren jag har i stresshantering & personlig utveckling slutade röka på det här sättet, så det fungerar.
Jag hade hittat mitt mentala rum redan efter att ha gjort avslappningen några gånger och det var innan läraren ens hade börjat tala om det här med mentala rum.
Så här ser mitt mentala rum ut:
Ett vattenfall med en ganska stor pool (eller vad man ska kalla det) nedanför. Runt omkring finns det stora stenar på sina ställen och precis bakom vattenfallet finns det en avsats i själva berget där man kan sitta. Runt omkring finns det mycket grönska. Alltid när jag hamnar där så flytter jag omkring på rygg i en lång, tunn klänning. Ibland skiner solen och ibland är det mörkt.
Har du ett mentalt rum? Hur ser det i så fall ut? Om du inte har det, hur tror du att det skulle se ut?
♥ Positivt vs. negativt tänkande ♥
Jag vet inte hur det är med er, men jag har en tendens att tänka mer negativt än positivt. Vissa dagar mer än andra. Men efter att ha börjar kursen jag går så har jag börjat försöka att tänka mer positivt även om det kan vara svårt att tänka på ett helt annat sätt. Det hela handlar ju egentligen om att programmera om sig själv och sina tankegångar och det är verkligen inte det lättaste.
Har ni tänkt på hur ofta det faktiskt blir som man föreställt sig, oavsett om man tänker negativt eller positivt. Tänker man att det kommer att misslyckas, ja då gör det oftast det också. Tänk vad mycket man skulle åstakomma om man istället tänkte positivt!
Så här ser det ut om man tänker negativt, dvs begränsande föreställningar:
Men så här ser det stället ut om man tänker positivt, dvs föreställningar som gör saker möjliga:
Har ni tänkt på hur ofta det faktiskt blir som man föreställt sig, oavsett om man tänker negativt eller positivt. Tänker man att det kommer att misslyckas, ja då gör det oftast det också. Tänk vad mycket man skulle åstakomma om man istället tänkte positivt!
Så här ser det ut om man tänker negativt, dvs begränsande föreställningar:
Men så här ser det stället ut om man tänker positivt, dvs föreställningar som gör saker möjliga:
♥ Vem är jag? ♥
Stresshanteringen är inställd ikväll så jag är ledig hela dagen. Ganska skönt faktiskt även om jag var helt inställd på att jag skulle dit. Tänkte att jag därför skulle skriva ett inlägg som handlar om en del av det vi gick igenom förra veckan.
Vi har nu börjat prata om självbilden. När det kommer till att beskriva sig själv är inte lätt alla gånger. Vem är jag? Vad vill jag? Det är frågor som kan vara väldigt svårt att svara på. Ofta svarar vi att jag är arbetande, jag är singel/gift. Men är det egentligen saker som definierar vem DU är? Om så var fallet vem är vi då när vi slutar vara de sakerna? Slutar vi att existera då? Nej, självklart gör vi inte det. Det är därför vi måste definiera oss efter våra personliga egenskaper för vad händer annars när vi slutar vara det vi tror att vi är?
Vi har nu börjat prata om självbilden. När det kommer till att beskriva sig själv är inte lätt alla gånger. Vem är jag? Vad vill jag? Det är frågor som kan vara väldigt svårt att svara på. Ofta svarar vi att jag är arbetande, jag är singel/gift. Men är det egentligen saker som definierar vem DU är? Om så var fallet vem är vi då när vi slutar vara de sakerna? Slutar vi att existera då? Nej, självklart gör vi inte det. Det är därför vi måste definiera oss efter våra personliga egenskaper för vad händer annars när vi slutar vara det vi tror att vi är?
♥ Something to think about ♥
Den här meningen fick jag höra på stresshanteringskursen och det är nog verkligen något som är värt att tänka på. Oftast så brukar man (i alla fall jag) tänka tvärtom. Att det är bättre att vara lite negativ och tro det värsta så att man inte riskerar att bli besviken.
♥ Vilken är du? ♥
Finns två typer av tänkare när det gäller att hantera tid, alltså vilken sida av hjärnan man använder mest. Den vänstra (starkt analytiska tänkaren) eller den högra (starkt holistiska tänkaren). Självklart är man lite av både, men oftast är man den ena mer än den andra.
Informationsbearbetning via vänster hjärnhalva - starkt analytiska tänkare
* Ytterst organiserade
* Överdrivet punktliga
* Planerar sin tid
* Gillar att använda tidsschema
* För dagbok/journaler
* Älskar "att-göra"-listor
* Upprörs av rubbade tidsscheman
* Lever med realistiska tidsramar
Informationsbearbetning via höger hjärnhalva - starkt holistiska tänkare
* Oorganiserade
* Har svårt att hålla tiden
* Håller inte reda på tiden
* Blir stressade av tidsscheman
* Tycker att rutiner begränsar
* Hatar "att-göra"-listor
* Har svårt att följa uppgjorda tidsscheman
* Lever med diffusa tidsramar
Jag är helt klart en analytisk tänkare, även om jag så klart har lite av den holistiska i mig också på vissa punkter.
Informationsbearbetning via vänster hjärnhalva - starkt analytiska tänkare
* Ytterst organiserade
* Överdrivet punktliga
* Planerar sin tid
* Gillar att använda tidsschema
* För dagbok/journaler
* Älskar "att-göra"-listor
* Upprörs av rubbade tidsscheman
* Lever med realistiska tidsramar
Informationsbearbetning via höger hjärnhalva - starkt holistiska tänkare
* Oorganiserade
* Har svårt att hålla tiden
* Håller inte reda på tiden
* Blir stressade av tidsscheman
* Tycker att rutiner begränsar
* Hatar "att-göra"-listor
* Har svårt att följa uppgjorda tidsscheman
* Lever med diffusa tidsramar
Jag är helt klart en analytisk tänkare, även om jag så klart har lite av den holistiska i mig också på vissa punkter.
♥ Hur stressad är du? ♥
Jag går, som nog nämnt, en kurs som heter Stresshantering och personlig utveckling, därför tänkte jag lägga ut stresstestet som jag fick göra när jag började kursen.
Stresstest
3 = ofta
2 = en till två gånger i veckan
1 = sällan
0 = inte de senaste veckorna eller aldrig
* Jag känner mig spänd och/eller orolig
* Jag känner mig arg och/eller orolig
* Jag känner mig mig hjälplös och/eller deprimerad
* Jag tycker att det är svårt att slappna av
* Jag har svårt att koncentrera mig
* Jag tycker det är svårt att hinna med saker
* Människor på min arbetsplats/i min hemmamiljö gör mig spänd
* Jag har dålig matsmältning/dålig mage
* Jag har huvudvärk
* Jag har spänningsutlöst nack-, rygg- eller skudersmärta
* Jag har svårt att somna
* Mina händer brukar vara kalla och svettiga
* Jag vaknar tidigt på morgonen, men känner mig trött
* Jag äter när jag känner mig spänd
* Jag dricker alkohol när jag känner mig spänd
* Jag tar medicin när jag känner mig spänd
* Jag biter på naglarna när jag känner mig spänd
* Jag oroar mig för framtiden
Maxpoäng: 54
Ju högre poäng ju mer stressad är du. Dela gärna med dig av ditt resultat om du har lust. Själv fick jag vid kursens start 30 stresspoäng.
Stresstest
3 = ofta
2 = en till två gånger i veckan
1 = sällan
0 = inte de senaste veckorna eller aldrig
* Jag känner mig spänd och/eller orolig
* Jag känner mig arg och/eller orolig
* Jag känner mig mig hjälplös och/eller deprimerad
* Jag tycker att det är svårt att slappna av
* Jag har svårt att koncentrera mig
* Jag tycker det är svårt att hinna med saker
* Människor på min arbetsplats/i min hemmamiljö gör mig spänd
* Jag har dålig matsmältning/dålig mage
* Jag har huvudvärk
* Jag har spänningsutlöst nack-, rygg- eller skudersmärta
* Jag har svårt att somna
* Mina händer brukar vara kalla och svettiga
* Jag vaknar tidigt på morgonen, men känner mig trött
* Jag äter när jag känner mig spänd
* Jag dricker alkohol när jag känner mig spänd
* Jag tar medicin när jag känner mig spänd
* Jag biter på naglarna när jag känner mig spänd
* Jag oroar mig för framtiden
Maxpoäng: 54
Ju högre poäng ju mer stressad är du. Dela gärna med dig av ditt resultat om du har lust. Själv fick jag vid kursens start 30 stresspoäng.
♥ Videoinlägg ♥
I det här videoinlägget visar jag en avslappningsövning som är bra mot stress.
Glömde säga i videon att anledningen till att jag låter vid utandningen är för att jag verkligen ska veta att jag andas ut hela vägen.
Glömde säga i videon att anledningen till att jag låter vid utandningen är för att jag verkligen ska veta att jag andas ut hela vägen.
♥ Laugh away ♥
Att skratta mycket vet vi väl alla är nyttigt, men vad är det egentligen som händer i kroppen när vi skrattar och vad har skrattet för effekter? Först tar jag upp vad som händer i olika delar av kroppen och efter det psykologiska och sociala effekter.
Detta händer när du skrattar!
Hjärnan
Skrattet utgår från hjärnans lustcentrum. När vi får lust att skratta går signaler till hypofysen som stimulerar bildandet av hormoner, band annat dopamin och endorfiner (lyckohormoner). Endorfiner dövas smärta och gör oss mer harmoniska.
Ansiktet
Signaler går till skrattets muskler i ansiktet och drar mungiporna bakåt.
Struphuvudet
Struphuvudets muskler och stämbanden spänns när vi skrattar högt.
Lungorna
Andningens muskler i bröstkorg, mellangärde och bukvägg sätts i arbete och lungorna ventileras. Ett rejält skratt slungar ut luft med över 100 km/tim.
Hjärtat och blodomloppet
Pulsen ökar från ca 70 till ca 120 slag i minuten. Blodtrycket stiger tillfället men sjunker sedan under sin normala nivå. Blodet strömmar snabbare genom kroppen.
Matsmältningsorganen
Magmusklerna dras samman och stimulerar då tarmarnas rörelser så att att matsmältningen påskyndas.
Musklerna
Många av kroppens muskler dras samman när vi skrattar. När de sedan slappnar av känner vi välbefinnande.
Immunförsvaret
Kroppens motståndskraft stärks genom att antalet vita blodkroppar ökar.
Detta händer när du skrattar!
Hjärnan
Skrattet utgår från hjärnans lustcentrum. När vi får lust att skratta går signaler till hypofysen som stimulerar bildandet av hormoner, band annat dopamin och endorfiner (lyckohormoner). Endorfiner dövas smärta och gör oss mer harmoniska.
Ansiktet
Signaler går till skrattets muskler i ansiktet och drar mungiporna bakåt.
Struphuvudet
Struphuvudets muskler och stämbanden spänns när vi skrattar högt.
Lungorna
Andningens muskler i bröstkorg, mellangärde och bukvägg sätts i arbete och lungorna ventileras. Ett rejält skratt slungar ut luft med över 100 km/tim.
Hjärtat och blodomloppet
Pulsen ökar från ca 70 till ca 120 slag i minuten. Blodtrycket stiger tillfället men sjunker sedan under sin normala nivå. Blodet strömmar snabbare genom kroppen.
Matsmältningsorganen
Magmusklerna dras samman och stimulerar då tarmarnas rörelser så att att matsmältningen påskyndas.
Musklerna
Många av kroppens muskler dras samman när vi skrattar. När de sedan slappnar av känner vi välbefinnande.
Immunförsvaret
Kroppens motståndskraft stärks genom att antalet vita blodkroppar ökar.
Psykologiska effekter
Skratt...
* ... stärker självförtroendet
* ... minskar hämningar
* ... minskar risken för utbrändhet
* ... ökar kreativiteten
* ... förbättrar problemlösningsförmågan
* ... ökar mängden av kroppens "lyckohormoner" (endorfiner)
* ... minskar oro, nervositet och ångest
* ... ger bättre humör
* ... ger god självdistans
* ... ökar koncentrationsförmågan
* ... ger en känsla av att vara närvarande i nuet
* ... ger ökad livskvalite
* ... förbättrar inlärningsförmågan
* ... frigör vår personliga potential
Sociala effekter
Skratt...
* ... förbättrar människors relationer
* ... minskar konflikter
* ... är "isbrytare" och gör att människor kan "mötas"
* ... ökar vår sociala förmåga
* ... ökar vår attraktionsförmåga
♥ Stressed out ♥
Igår skrev jag också om stress, men då om tecken på stress och vad som händer i kroppen. Idag handlar det om olika nivåer av stress och hur de påverkar oss.
♥ Vad är stress? ♥
Snart ska jag dra iväg till lektionen för stresshantering & personlig utveckling och vad passar inte då om ett inlägg där jag tar upp lite olika saker om stress. Nämligen vad stress sätts igång av, tecken på stress och vad som händer i kroppen. (Det här är ett inlägg från min gamla blogg, så en del känner säkert igen det.)
Negativ stress sätts igång av:
* Olustkänslor i olika situationer
* Upplevelsen av att inte kunna påverka
* Kärnslan av otillräcklighet
* Dåligt självförtroende
* Ensamhet som inte är självvald
* Alla upplevelser av fara/hot - utifrån, från tanken eller/och kroppen
Tecken på stress i kroppen:
* Spänningar och huvudvärk
* Dåligt minne
* Magkatarr och andra magproblem
* Sömnsvårigheter
* Allergier och eksem
* Ofta sjuk på helger och första semesterveckan
Tecken på stress i känslor och beteenden:
* Känsla av otillräcklighet
* Rastlöshet, kan inte varva ner
* Svårt att lyssna på andra, blir snabbt uttråkad
* Gråter lätt och orkar inte med ytterligare krav
* Är lättirriterad och arg
Vad händer i kroppen?:
* Stresshormon i blodet
* Ökad puls
* Höjt blodtryck
* Snabbare och grundare andning
* Ökad muskelspänning
* Skärpt syn och hörsel
* Dämpad matsmältningsprocess
* Dämpad sexualfunktion
Negativ stress sätts igång av:
* Olustkänslor i olika situationer
* Upplevelsen av att inte kunna påverka
* Kärnslan av otillräcklighet
* Dåligt självförtroende
* Ensamhet som inte är självvald
* Alla upplevelser av fara/hot - utifrån, från tanken eller/och kroppen
Tecken på stress i kroppen:
* Spänningar och huvudvärk
* Dåligt minne
* Magkatarr och andra magproblem
* Sömnsvårigheter
* Allergier och eksem
* Ofta sjuk på helger och första semesterveckan
Tecken på stress i känslor och beteenden:
* Känsla av otillräcklighet
* Rastlöshet, kan inte varva ner
* Svårt att lyssna på andra, blir snabbt uttråkad
* Gråter lätt och orkar inte med ytterligare krav
* Är lättirriterad och arg
Vad händer i kroppen?:
* Stresshormon i blodet
* Ökad puls
* Höjt blodtryck
* Snabbare och grundare andning
* Ökad muskelspänning
* Skärpt syn och hörsel
* Dämpad matsmältningsprocess
* Dämpad sexualfunktion
♥ Tired and uninspired (2010-02-10) ♥
Just nu så går jag en kurs som heter Stresshantering och personlig utveckling. Tänkte skriva upp de olika här typerna av trötthet och vad de innebär. Var känner du igen dig?
Fysiskt trötthet
* Sover mycket men vaknar trött
* Sover lätt. Vaknar vid minsta ljud
Intellektuell trötthet
* Glömmer saker
* Har svårt att fatta beslut
* Problem med koncentrationen
Motivationell trötthet
* Orkar inte engagera sig
* Entusiasmen finns inte längre
* Inga mål som är intressanta
Psykologisk trötthet
* Försvarssystemet faller sönder
* Svårt att hantera det som händer
* Förvränger verkligheten
Emotionell trötthet
* Känsla av tomhet
* Likgiltighet
* Svårt att visa känslor
* Förlorad empati
Social trötthet
* Orkar inte med sociala relationer
* Orkar kanske inte ens tala i telefon
* Ensamhetskänsla
Andlig trötthet
* Tappar livsviljan
* Ser ingen mening
* Förlorar tro, tilltro och tillit
Fysiskt trötthet
* Sover mycket men vaknar trött
* Sover lätt. Vaknar vid minsta ljud
Intellektuell trötthet
* Glömmer saker
* Har svårt att fatta beslut
* Problem med koncentrationen
Motivationell trötthet
* Orkar inte engagera sig
* Entusiasmen finns inte längre
* Inga mål som är intressanta
Psykologisk trötthet
* Försvarssystemet faller sönder
* Svårt att hantera det som händer
* Förvränger verkligheten
Emotionell trötthet
* Känsla av tomhet
* Likgiltighet
* Svårt att visa känslor
* Förlorad empati
Social trötthet
* Orkar inte med sociala relationer
* Orkar kanske inte ens tala i telefon
* Ensamhetskänsla
Andlig trötthet
* Tappar livsviljan
* Ser ingen mening
* Förlorar tro, tilltro och tillit
