De två första dagarna flög snabbt förbi men den magiska tredje dagen det är då det börjar bli tufft. Inte motivationsmässigt så mycket utan mer sug efter något gott att äta. Maten jag äter är inte alls äcklig, men saknar det där att äta kakor, chips och glass. Popcornen saknar jag också. Jag vet ju att det inte är för alltid utan att jag så småningom kan fuska en dag i veckan. Det är dock en bit kvar...

Lyckas det ska jag! "Bara" att bita ihop och fortsätta, även när det är svårt.