Tre månader och en dryg vecka efter att jag bestämde mig (verkligen bestämde mig till 110%) för att det fick vara nog med mitt godisknarkande, så är jag fortfarande godisfri.

Jag berättade sist att jag inte fattar att det har gått så bra och det gör jag fortfarande inte. Jag antar att sådant tar tid, samtidigt som jag vet att det inte går att slappna av helt för det är då det är lätt att falla tillbaka.

När det gäller beroenden (oavsett vad det är) så är det de psykiskt dåliga dagarna som man får se upp mest. I vilket fall är det så för mig. Som idag när jag hade en mindre bra dag. Var och handlade och kunde inte låta bli att andas in godisdoften när jag susade förbi raden med smågodis. Nästan så att jag himlade med ögonen, så gott luktade det! Hade varit så lätt att bara ge efter men tanken på att förstöra 3 månader fick mig att stå emot...