Är nu inne på den nionde dagen utan godis och för första gången så känner jag mig frestad att köpa godis. Egentligen tror jag inte att jag är så jättesugen på det utan mer att jag saknar det. Kan låta konstigt kanske, men det när man slutar med det man är beroende av så är det som en förlust. Man går lite igenom en sorgeperiod för helst av allt vill man kunna ta den där godisbiten (eller vad det nu må vara) ibland precis som alla andra utan att hamna i det där helvetet igen som det innebär att vara beroende av något... Jag SKA klara även den här dagen utan återfall!